Paketet om rättsakten om digitala tjänster

Rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader syftar till att skapa ett säkrare digitalt område där användarnas grundläggande rättigheter skyddas och att skapa lika villkor för företag.

Rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader utgör en enda uppsättning regler som gäller i hela EU. De har två huvudmål:

Att skapa ett säkrare digitalt område där de grundläggande rättigheterna för alla användare av digitala tjänster skyddas.
Att skapa lika villkor för att främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft, både på den europeiska inre marknaden och globalt.

Vad är digitala tjänster?

Digitala tjänster omfattar en stor kategori av onlinetjänster, från enkla webbplatser till internetinfrastrukturtjänster och onlineplattformar. De regler som anges i rättsakten om digitala tjänster gäller främst mellanhänder och plattformar online. Till exempel internetbaserade marknadsplatser, sociala nätverk, plattformar för delning av innehåll, appbutiker och onlineplattformar för resor och boende. Rättsakten om digitala tjänster innehåller särskilda regler för mycket stora onlineplattformar och sökmotorer. Dessa är onlineplattformar och mellanhänder som har mer än 45 miljoner användare per månad i EU. De måste följa de strängaste skyldigheterna i lagen.

Rättsakten om digitala marknader innehåller regler som styr grindvakternas onlineplattformar. Grindvaktsplattformar är digitala plattformar med en systemroll på den inre marknaden som fungerar som flaskhalsar mellan företag och konsumenter för viktiga digitala tjänster. Vissa av dessa tjänster omfattas också av förordningen om digitala tjänster, men av olika skäl och med olika typer av bestämmelser.

Varför behövs rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader?

Digitala tjänster påverkar våra liv på många olika sätt. Vi använder dem för att kommunicera med varandra, handla, beställa mat, hitta information, titta på filmer, lyssna på musik med mera. Digitala tjänster gör det också lättare för företag att handla över gränserna och få tillgång till nya marknader. Även om detta är några exempel på de många fördelarna med den digitala omvandlingen finns det också problem.

Trots en rad riktade, sektorsspecifika insatser på EU-nivå finns det fortfarande betydande luckor och rättsliga bördor att ta itu med i början av det digitala decenniet 2030. Till exempel kontrollerar vissa stora plattformar viktiga ekosystem i den digitala ekonomin. De har vuxit fram som grindvakter på digitala marknader, med befogenhet att agera som privata beslutsfattare. Deras regler leder ibland till orättvisa villkor för företag som använder dessa plattformar och mindre valfrihet för konsumenterna.

Ett annat problem är handel med och utbyte av olagliga varor, tjänster och olagligt innehåll på nätet. Och onlinetjänster missbrukas av manipulativa algoritmiska system för att förstärka spridningen av desinformation och för andra skadliga ändamål.

Dessa utmaningar och det sätt på vilket plattformarna hanterar dem har en betydande inverkan på de grundläggande rättigheterna på nätet. Därför antog Europeiska unionen en modern rättslig ram som säkerställer användarnas säkerhet online, inrättar styrning med skyddet av de grundläggande rättigheterna i främsta rummet och upprätthåller en rättvis och öppen onlineplattformsmiljö.